GLAMOURAMA

Jag är säker på att det måste vara ett skämt. Det är det väl ändå? Snälla sluta skämta nu, för jag klarar inte av det. Människor i Sverige lever väl inte så? Inte vuxna människor? Det finns väl inte människor som pratar sådär? Eller?

Tre tjejer mellan tjugo och trettio år möts på La Rouge i Stockholm för en tjejkväll. De dricker Champagne och verkar ha det trevligt. Lite konstlat, men ändå, trevligt. Plötsligt är det dagen efter och den ena av tjejerna går till jobbet, medan de andra två ska mötas för en "bakislunch". De dricker Bloody Mary, med som-det-sig-bör en selleristång. De äter även sushi. Skulle inte vara mitt val under en  så kallad "bakislunch", men okej. Vi hänger inte upp oss på sushin.

De börjar samtala om kvällen/natten/morgonen innan. Det är någon som har somnat på toan, någon som gömmer sig i DJ - båset och det verkar ha varit allmän dunderfylla. Ingenting konstigt där heller, sånt händer. Mer ofta än sällan. Plötsligt säger den ena att hon träffade en kille. En "Mr.Big". Den andra säger att hon kan ju inte kalla honom för "Mr. Big". Nä okej, säger hon. Det skulle ju vara plagiat från Sex and The City. Hon fortsätter med att hon kanske skulle kalla honom för "Mr. Small" istället. Fast det skulle ju också bli fel för han är ju inte "Mr. Small". Hihi. De gick nämligen hem och hade " Inte Mr. Small sex utan Mr. Big sex".

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag mår både psykiskt och fysiskt dåligt. Som om jag själv hade suttit och sagt sådär medan jag blev filmad och sen kollade på det på webb-TV. Jag känner mig skamsen. Ledsen. Och nu är jag mest förvirrad.

RSS 2.0