Ursäkta för en väldigt lång bloggpaus. Jag har inte ens en ursäkt. Mycket har hänt på senaste tiden, kan ju alltid försöka försvara mig med det. Men om man jämför med Blondinbella lever jag nog ett ganska lugnt lant -liv. Men i min värld, har det varit en del saker och framförallt stor ångest. Jag har bland annat sagt upp mig från mitt jobb efter 2,5 år. Det känns både som att jag har väntat för länge, men det känns samtidigt tråkigt. Jag har ju fått träffa så underbara och härliga människor och om en vecka är det över. Då har jag min sista arbetsdag. Det sjuka med hela grejen är att jag inte har något nytt jobb än. Jag får väl försvara mig med att jag vill sattsa allt på sista året i gymnasiet och inte har tid med ett jobb vid sidan av. Men det kanske bara är bullshit,  vad vet jag?

Sommaren har gått så sjukt fort. Först var jag i Grekland i över två veckor, efter det var det sjuksriving i två veckor som gällde. Nu har jag mest jobbat och umgåtts med mina kära vänner som snart flyttar ifrån mig till Norge. Det är sjukt hur fort tiden går. Igår lekte vi med femlingarna i trådgården, idag är vi helt plötsligt vuxna och med det följer ansvar. Ibland längtar jag till tiden då ens största problem var att vara först med den coolaste Barbien. (åh, vad jag hade fina Barbiesar).
Redan går min hjärna på högvarv, tankarna kretsar runt vad jag ska göra med mitt liv. Ibland glömmer jag att faktiskt leva det. Jag har stora planer, kanske för stora. Men det är det som gör mig till den jag är.

Jag har alltid tänkt mycket, det är sådan jag är. Jag behöver mina ensamma stunder för att kunna fungera. Jag gillar att festa, träffa nya människor och resa. Men framförallt gillar jag de stunder då jag kan vara helt och hållet för mig själv. Jag har nog vänt och vridit på denna värld och hur den fungerar väldigt länge nu. Ibland vill jag bara släppa allt och ge mig ut i världen och se och hjälpa där jag behövs. En del tror inte på en globaliserad värld, en del hävdar att blod är tjockare än vatten och att vi ska stänga våra gränser och bara hjälpa "våra egna". Sådana personer har inte förstått grejen med en globaliserad värld. De har inte förstått vårt ömsesidiga behov av varandra. Det är sant, vi behöver alla varandra.


Ursäkta om det blev en hel massa svammel nu, det är lördagskväll och jag är väldigt trött. Nedan: En bild från en trevlig kvälll hemma hos Johanna